Nu är vi äntligen framme i Tokyo!
Vi gick upp okristligt tidigt och skjutsades till Arlanda. Flyg därifrån till Wien, 2.5 timme och sedan elva timmar till Tokyo. Tiden segade på i maka tempo och verkade inte alls bry sig om att vi egentligen inte ville å k a, utan bara komma fram. Elvatimmarsflygningen från Wien till Tokyo var ganska seg, fast maten var god. Riktigt god till och med. Och mellan måltiderna kan man ju alltid roa sig med snacksen man får.
På flygplatsen blev vi uppmötta av en "aaaasgullig" taxichaffis som körde oss direkt till vårt boende i Warabi. Warabi är typ som Södertälje, fast i Japan. Det ligger cirka en halvtimmes tunnelbanefärd från Tokyo centrum, så det är ganska najs. Vårt boende, som är en slags blandning mellan en studentkorridor och ett vandrarhem, drivs av en skön japan och hans familj. Han sätter upp små roliga lappar överallt (kan vara en kulturell grej, det är fullt av små skyltar överallt på stan) med budskap som t.ex. "Walk slow like a ninja, others can't sleep!" och "when your pee miss toilet, wipe up! The floor does not need your pee!" Hans dotter är skitrolig, hon åker runt på en sån där liten leksaksplastbil i korridorerna. Vi ska försöka fixa upp en bild på dem om vi får det. Det kom två andra svenskar hit idag också, vilket är rätt skönt faktiskt. De ska gå samma kurs som vi så vi kanske blir tjenis med dem. Imorn ska vi tillsammans våga oss in till Tokyo och dö av häftighet. Vi har även stiftat bekantskap med en tjej från Hong Kong som heter Carmen, hon är asskön och har gett oss massa bra tips om Tokyolivet. Vi lärde känna henne genom att Catherine gick fram till hennes matgrejer som stod på en bänk i köket och började lukta på ketchupen för att se om den var färsk. Sen var hon två centimeter ifrån att hälla Carmens soja på sitt ris. Och på den vägen är det. Snart ska två jänkare ta med oss ut och visa lite av Warabi. Ni vet; var man ska hänga, var man ska käka, vad som är top notch liksom.
Men först, en kort power nap.
Vi hörs snart igen, hoppas ni har det bra hemma!
/Trin och Hugin
onsdag 7 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh gullgubbe!!! Jag vill också ha söta lappar!!!
SvaraRaderaDet är tyvärr få förunnat.
SvaraRaderaPå eran flygresa, hade ni också high-tech-personliga-skärmar i stolen framför där man kunde välja ur ett stort utbud av filmer o tv-serier? Det får man om man åker till Hong-Kong (Linda) eller Calgary (David), men inte om man åker hem från Bangkok... Hoppas ni har det bra o att ni har funnit er till rätta!
SvaraRaderaP.S. Hälsa Carmen att Hong-Kong var najs (som Trin skulle uttrycka sig).
Japp vi hade high-techskärmar, men dom var inte så bra. Maten däremot var aaaaasgod!
SvaraRadera/trin