Ramen

En av grundpelarna i det japanska samhället är ramen, en nudelrätt som serveras i soppa toppad med grönsaker, kött etc. Det finns en hel mängd varianter på denna rätt, alla väldigt goda (enligt mina empiriska studier). Eftersom att Daging tjatar och för att ramen är gott har jag nedan försökt skriva ner en ramenrecension. Den är väldigt dålig. En liten förvarning bara.

1. Stället i Ikebukuro (tror jag) som vi var på tredje dagen vi var här.
Det i särklass billigaste stället hittils. Deras billigaste ramen smakar helt okej, även om tillbehören är ganska få. Köttet utgörs av fläskfärs. Soppan är ganska kryddstark vilket sätter sig i de generöst islevade nudlarna. Denna rätt kostar 280 yen (ca 28 kr) och man blir mätt. Här serveras även goda dumplingar till standardpris: 6 dumplingar för 190 yen. Miljön är trevlig, om än hektisk på grund av alla skolungdomar och salarymen som ser till att hålla kommersen igång. Servitriserna låter sig dock inte hindras av detta utan pinnar på i sann japansk arbetsanda.
En liten varning dock till alla er som lider av specmat: Det vegetariska alternativet är kokat på kycklingbuljong. Denna brist på respekt för våra överkänsliga djurvänner, samt att tillbehören i den ovan nämda rätten är ganska få, drar tyvärr ner totalbetyget.
Totalt betyg (mätt i salarymen): 6 av 10.

2. Stället till vänster från skolan, precis efter tunneln.
Här håller maten en helt klart högre kvalitet än på det tidigare nämda stället, å andra sidan är priserna högre. Dumplingarna håller dock samma standard och pris. De smaker som prövats här är Miso-ramen och två andra som jag glömt namnet på. Miso ramen är godast hittils, med rikligt med lök i soppan, som är fylligare än de andra två rätterna. Rätten serveras med en liten skål ris och tre dumplingar, till ett pris av 750 yen. Miljön är lugnare här än i hektiska Ikebukuro, tyvärr verkar detta ha smittat av sig på personalen, som då och och då kan ta lite väl lång tid på sig (i japanska mått mätt). Betyget kunde ha blivit högre om alla rätterna den stenhårda juryn prövat levt upp till det ganska höga priset. Totalbetyg: 7/10 salarymen.

3. Restaurangen där man inte får prata.
Innan något annat sägs ska nämnas att jag kommer dra av två poäng från totalbetyget för det här stället. Orsak: Klockan var 6 på morgonen, vi hade festat hela natten och jag blev bjuden.
Här får man sätta sig i var sitt litet bås vid en bardisk, detta gör det svårt att prata med varandra. Vi i ramenjuryn är inte säkra på om man får prata eller inte, men så länge man är vit och inte pratar japanska vågar inte personalen säga till. När man sätter sig får man ett papper med alternativ för rätten (det finns bara en rätt, och man köper en biljett för den i en automat utanför ingången). Valen står mellan t.ex. mer eller mindre vitlök, med eller utan stark sås osv. Maten är god, mycket god till och med, å andra sidan är det inte särskilt trevlig atmosfär på ett ställe där man sitter i enskilda bås. Totalt betyg (minus två): 6/10 salarymen.

4. Stället i närheten av no. 1 Travel i Ikebukuro.
Kort sagt: God man, bra service, rimliga priser. Längre tillägg: Trots att mest äldre satt och åt när vi kom dit verkade ingen chockad över att vi var utlänningar, vilket händer då och då. Uppskattas. Betyg: 8/10 salarymen.

5. Tsukemmen ramen-stället i Kita Urawa.
Juvelen i ramen-kronan! Två stationer norr om Warabi, i Kita Urawa, ligger en liten restaurang som serverar tsukemmen ramen. Tsukemmen ramen är som ramen, men allt som normalt ligger i soppan serveras i en separat skål. Det är hiskeligt gott. Favoriten är den där soppan görs med ryggmärg och hjärna från gris. Mmmm! Dessutom läggs en glödande kolbit i soppan när man får den, så att den exploderar. När den lugnat sig igen smakar den fullkomligt ljuvligt.
Priserna här är rimliga, miljön trevlig och personalen mycket trevlig. Totalt betyg: 9/10 salarymen (inget är perfekt).

/Hugin