Roadtrip del 1: Kyoto

I måndags kväll förra veckan bar det av på resa. Vi hade tre städer och två dygn turistande framför oss. Första anhalten: Kyoto!

Se bara så peppade vi är på busstur! Från vänster: Oskar, Undertecknad.Som ni säkert vet är ingen bussresa komplett utan DS, McDonalds, Smirnoff och Strong Seven, vårt favoritöl som inhandlas för 20 kronor burken på vårt närbelägna 7/11. (Fr. v. Jens, Karl och Max)

Allt kan dock inte vara alldeles alldeles underbart. Här ser ni mig klockan 06.30 utan för Kyotos station efter en sömnlös natt på en bastuvarm buss. Hur bussresan var? Går inte min åsikt fram tydligt nog?

Det första vi sprang på i Kyoto var ett tempel av gigantisk karaktär, här ser ni entrén.

Den här fontänen stod utanför. Stålkonstruktionen i bakgrunden är en byggnadsställning som täckte det större (för övrigt värdlens största träkonstruktion) av de två templen.

Detta är det mindre av de två. När vi var där inne kom det in en kvinna och började be. Det var en ganska häftig och andaktsfylld upplevelse, på min ära.

Efter en stunds promenad kom vi till Kejserliga parken, som bjöd på lummiga miljöer...

...förmiddagsöl... fika menar jag...

...och ett tidigt utblommat körsbärsträd.

Här står vi på en slags övergång över en av de många floder som rinner genom Kyoto. Som ni ser är vi super-genki! (Dvs. Pigga och glada)

Här står jag på en högst pittoresk stentrappa som vi hittade genom ödets nyck på väg till Filosofens väg (som vi för övrigt inte hittade).

Det här stod inristat i ovan nämda stentrappa. Det finns tydligen ingen gräns för japanernas spelintresse.

På väg till Gyllene Paviljongen passar det bra med en glass i värmen. Notera zombieögonen, som är ett resultat av den sömlösa bussturen.

Jag framför gyllene paviljongen.

Den Gyllene Paviljongen i all sin prakt. Själva huset är restaurerat, men den omkringliggande trädgården är oförändrad sedan hundratals år. Det som ser ut som guld är för en gångs skull äkta bladguld.

Det var allt från Kyoto!

/Hugin